Introduktion

Välkommen kära läsare till denna nygamla blogg, där jag kommer att diskutera allt mellan himmel jord som rör sjukvården, både ur patient- som yrkesperspektiv!

Med nygammal, menar jag att på denna blogg kommer det nu inledningsvis att publiceras tidigare inlägg från en annan blogg, men som jag blivit tvungen att flytta hit så nu kavlar jag upp ärmarna och vässar pennan, redo!

Här i detta första inlägget kommer jag ge exempel på några framtida bloggämnen. Utöver det kommer jag även att dela med mig mig av mina personliga erfarenheter ur yrkeslivet, men tyvärr har jag en hel del erfarenhet av att vara patient, både i sluten och öppen vård och dessa upplevelser känns även de viktiga som bidrag till diskussion, sanna historier ur verkligheten som ett komplement till de övergripande inläggen som framhåller fakta och åsikter

Medicin och vårdvetenskap tillsammans är ett innehållsrika tvärvetenskapliga fält, där man finner mycket "sprängstoff", gott om heta frågor, såväl i positiv som negativ bemärkelse, som jag kommer att skriva om här och jag hoppas att det kommer att inspirera och öppna upp för diskussion.

Knappt någon av oss alla har undkommit vare sig att plötsligt bli tvungen att rätta in sig i ledet bland patienter, eller att så gott som dagligen, via radio, tidningar, internet och andra medier, ta del av såväl nyheter om framsteg inom den medicinska eller vårdvetenskapliga forskningen, som sjuksköterskors löneuppror, underbemanning och avdelningar som tvingas stänga under sommaren, m.m.

Aktuellt här och nu är ju t.e.x det Nobelpris i medicin som den 10 december 2012 kommer att delas mellan Shinya Yamanaka och John Gurdon för deras forskningsrön om stamceller där de lyckats manipulera mogna hudceller tillbaka i sin utveckling så att de blir stamceller.   Vidare härifrån kan de gå till att ha nästan vilken funktion som helst i kroppen och dessa forskningsresultat innebär ju en otroligt spännande obruten mark att vidare utforska som inom många områden kan revolutionera sjukvården. 

(Ett separat inlägg om 2012 års Nobelpristagare i medicin kommer här framöver publiceras då tiden kommer närmare inpå själva Nobeldagen.)

 För den som varken arbetar inom sjukvården eller som är så lyckligt lottad att han eller hon inte tvingats uppsöka läkare, kan det vara svårt att greppa hur hårt den enskilda människan kan drabbas - njursjuka patienter som under sina semesterveckor kan bli tvungen att pendla många mil, i värsta fall dagligen, för att få "gästdialys" då man ej befinner sig i närheten av sitt hemmasjukhus; den nyutexaminerade sjuksköterskans kamp för att komma in på arbetsmarknaden och få ett arbete där utbildning, ansvar och kompetens visar sig i lönebeskedet. Två vitt skilda infallsvinklar som är vardag för många av oss. År 2007 tog jag min sjuksköterskeexamen vid Högskolan i Skövde och efter tre års inspirerande, roliga och slitiga arbete stod vi 75 stycken "nybakade syrror" ivriga att kasta oss in i vår nya yrkesroll men examensceremoni med broschutdelning på lördagen var för många inte lika med arbete på måndag morgon kl 06:45. Flertalet sjukhus höll hårt på sina sparkrav med anställningsstopp och varsling av befintlig personal, vilket innebar en tuff verklighet som man kanske inte var helt förberedd på från utbildningen. För en stor del kursare tog det lång tid innan man fann sig tillrätta och fick en tjänst och efter korta vikariat och att som timanställning bli inringd när det behövdes så blev vi alla mer och mer etablerade yrkesmänniskor. 

Det löneuppror bland sjuksköterskor med ett krav på 24 000 kronor i ingångslön, som via en snabbt växande Facebook-grupp startade i Umeå förra året och som i rask takt spred sig bland landets högskolors och universitets sjätteterminstudenter, visar sig nu att inte ha lett till någon förändring.  Detta rapporterade Sveriges Radios Ekot, i slutet av sommaren, sedan man gjort en rundringning bland sjukhusen i landet. Där framkommer det att det inte skett någon förändring av ingångslönen för nyutexaminerade sjuksköterskor. Inget sjukhus i Sverige betalar 24 000 kronor som sjuksköterskorna krävde, utan lönenivån för en oerfaren sjuksköterska ligger på mellan 21 och 22 000 kronor. Detta hör också till de kommande inlägg som jag kommer att lägga upp här på bloggen, då det är något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och ämnet som sådant är nästintill outtömligt. Folkhälsobilden kommer förändras, vi blir äldre, det utvecklas olika typer av bromsmediciner för demens, t.e.x Aricept och Reminyl,

Enligt Folkhälsoinstitutets tidigare generaldirektör Gunnar Ågren, är det inte någon orealistisk önskebild av framtidens sjukvård i Sverige, att vara såväl kostnadseffektiv som ger mycket hälsa för pengarna. Förutsättningarna för detta är goda och aktiva åtgärder inom förebyggande hälso- och sjukvård, liksom att styrande makthavare gör rätt prioriteringar. På så vis kommer vi att klara  framtidens ökande vårdkostnader genom att ta ställning emot försäkringsfinansiering och marknadsstyrd vård. Vård i vinststyrande intresse är givetvis ett etiskt och moraliskt dilemma men där man inte får generalisera rakt av och på det sättet bromsa uppkomst och utveckling av privata aktörer som, vid rätt tillämpning, innebär en kvalitetshöjande konkurrens där en patients hälsa inte går att mäta i kronor och ören. 

Att dra det till sin spets så är det ju en totalt absurd tanke att svårt sjuka patienter tvingas flytta från sin hemkommun/ort bara för att få den vård man önskar och behöver vilket ju är en fundamental rättighet för andra patienter. Är det någon grupp som förtjänar bästa tänkbara uppslutning från samhället så är det just svårt sjuka patienter. Det ska vara en självskriven rätt att som patient fritt kunna välja sjukvårdsutövare i hela landet vilket har öppnat upp många vägar som tidigare var stängda. Ökade möjligheter att få specialistvård, kortare väntetider, högre tal av patienter som kan återgå i arbete, för att ge några exempel på vinsterna med vårdvalet.

Den 1 november 2009 infördes vårdvalet inom primärvården vilket ledde till såväl ombildning som nybildning av vårdcentraler vilket givit större tillgänglighet för den enskilde individen. De konjunkturnedgångar som dock följt har medfört att små nyetablerade vårdcentraler tvingats slå igen sin verksamhet men det rör sig endast om en mindre skala. Ökad mängd aktörer till den befintliga befolkingen har ju bland annat förkortat väntetiderna, både i telefon och på plats; det är enklare att boka t.ex. en akuttid - man behöver inte sitta i lång väntan i telefon utan kan själv hemma boka på nätet, Två år senare, 2011, utvidgades vårdvalet genom att även omfatta flertalet specialister, först i Stockholms landsting men även på stark tillväxt i Halland, Uppsala och Skåne. Detta gagnar inte enbart patienterna som i och med detta får större möjligheter att snabbt komma i kontakt med en specialistläkare, som en "förlängd arm" av det som övergår primärvårdens kapacitet, utan inte minns öppnar detta vårdval upp för fri etablering så att en specialistläkare kan ta steget att öppna mottagning i egen privat regi. I förlängningen så innebär ju detta fler arbetstillfällen och bättre hopp om konkurrenskraftig lönesättning, inte bara för läkare, utan även för sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare. Regeringen satsar 360 miljoner kronor för att locka resten av Sveriges landsting och regioner att införa vårdval inom den öppna specialistvården.