Framtiden finns inom hälso- och sjukvården!

Vem har väl kunnat undgå att notera att dagens sjukvård är hårt ansatt med anställningsstopp, nedstängning av avdelningar, ja till och med nästan hela verksamhetsområden. Samtidigt ökar omfattningen av drabbade personer av vad vi kallar välfärdssjukdomar. Vi blir äldre, arbetar längre efter 65-årsdagen, har ökande krav på oss att ständigt vara nåbara vilket gör att många drabbas av utbrändhet och andra psykiska besvär, sömnsvårigheter, värk, migrän, övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes osv. 

Ett exempel på detta granskas i Dagens Nyheter den 21 november 2011 där det står att läsa att en fjärdedel av alla tjänstemän drabbas av sömnsvårigheter och stressrelaterade besvär, får försämrade kostvanor osv, till följd av stress. Enligt en rapport av Åsa Johansson för tjänstemannafacket Unionen framgår det att ett högt tempo kan ge kortsiktiga vinster men att det i förlängningen medför stora framtida kostnader för såväl individen, företaget men även samhället i stort genom en ökad mängd sjukskrivningar. 

Hur är då detta förenligt med rubriken att "framtiden finns i hälso- och sjukvården"? Jag kommer att diskutera detta ur olika aspekter gällande såväl de brister som vinstkoncept som finns.

Det är sorgligt att se att varken samhället eller sjukvården klarar att balansera upp denna ökande belastning som det innebär. Istället stängs avdelningar, personal varslas, nyutexaminerade sjuksköterskor/läkare får inget arbete direkt efter avslutade studier vilket kan leda till en utarmad kvalitet och resurstillgång som man förutsätter att man möter som patient i kontakt med sjukvården. 

Dock rekommenderas sjukvårdsrelaterade utbildningar för den generation som nu yrkesutbildar sig. På SACO:s studentmässa i Stockholm i början av december för ca en månad sedan gavs exempel på att framtidsyrken är t ex biomedicinska analytiker, specialistutbildade sjuksköterskor, tandläkare, kiropraktorer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

Det är såväl från Sveriges näringsliv, våra högskolor och universitet som från patienter och personal från de olika verksamheterna som vi finner en stor kreativ anda i utvecklingen av nyskapande idéer för att forma morgondagens sjukvård.  Då medicinteknik är ett alltmer växande inslag inom vård och omsorg gynnas stora delar av näringsliv i nära samarbete med medicinteknikbranschknutna företag som varande helt avhängigt av sjukvården. Det gäller såväl utveckling av befintliga som nystartade företag. För att nå den framgång som gynnar såväl patienter som näringslivet  fordras att man utgår ifrån kliniska prövningssystem. Med det syftar jag på ett nära samarbete mellan landsting/region samt de olika företag på marknaden som bedriver utveckling av såväl medicintekniska produkter/tjänster, läkemedelsföretag som statliga aktörer där exempel jag vill lyfta fram är Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. För de befintliga företagen är samarbete för klinisk prövning av största vikt. Samverkan med den offentliga vården för utvecklingen av företagen inom vård, omsorg, medicinteknik och läkemedel är mycket betydelsefullt.

I och med införandet av det fria vårdvalet har vi fått ny lagstiftning kring etablering och finansiering av olika vårdgivande instanser genom att entreprenörer nu har rätt att bedriva vård- och omsorgsverksamhet. Efter att fritt vårdval har införts så har entreprenörer rätt att bedriva vårdverksamhet med ersättning från landstinget om de uppfyller de krav som ställs. En följd av detta är att flera av Sveriges landsting har omformulerat de riktlinjer som vården grundas på för att Hälso- och sjukvårdslagen skall följas.

Ett bra exempel på hur ett nära samarbete mellan vård, näringsliv och akademi kan fungera är om alla intressenter har ett gemensamt ansvar och därmed bidrar till utveckling och i slutändan genomförandet, ända från den enskilda idén som kan komma från "gräsrotsnivå" till fungerande praktik ute i fält.  Forskning och undervisning vinner på att finnas nära patienterna - det är den grundkontext där vård bedrivs och är sålunda den enda säkra plats för att säkerställa hur en teoretisk idé ser ut omsatt i praktik och huruvida det fungerar på ett förväntat sätt. Här handlar det såväl om nya tekniska lösningar, utvecklade avancerade arbetssätt

De nya innovationer som växer fram inom hälso- och sjukvården, allt från tekniska lösningar till nya, avancerade arbetssätt, behöver fångas upp och utvecklas av rätt intressenter i nära samarbete med svensk medicinteknisk industri. Ett viktigt exempel är ny simuleringsteknik som gynnar all blivande sjukvårdspersonal och utvecklare av medicinsk teknik eftersom introducering av nya tekniska hjälpmedel/operativa moment innebär en säkerhetsrisk vid förstahandsprövning i första ledets patientvård. Det är nödvändigt med omfattande testarbete för ny teknik som också mycket väl kan fungera som språngbräda för att föra ut kreativitet och idéskapande i vårdkedjan.

Det är nödvändigt att lösningar för framtidens hälso- och sjukvård testas, demonstreras och utvärderas för att få en god överblick utifrån ett helhetsperspektiv vilket i förlängningen gynnar såväl den svenska som den internationella marknaden. Den forskning och utveckling som inte direktkopplas till vårdgivande instanser kan inte motsvarande nå ut till rätt instans och ej heller kan dess praktiska värde mätas utifrån behovsgrundade parametrar. Därför är det orimligt med de nedskärningar som görs eftersom de inte bara drabbas aktuellt patientklientel samt till det relaterad personal utan som ringar på vattnet sprids detta och drabbar ohyggligt många fler. Patienter som ej får vård på sjukhuset behöver vård av anhöriga som i sin tur måste dubbelarbeta för att få det att gå ihop vilket leder till utbrändhet, sjukskrivningar osv. och det blir då en ytterligare belastning på sjukvården som inte har resurser att ta hand om dessa drabbade personer. 

Därför börjar framtiden här och nu! 

Vad som sker i morgon är direkt beroende av hur det ser ut idag och ansvaret vilar inte bara på övergripande vårdbedrivande aktörer utan såväl oss som är arbetande vårdgivare. En alltför snabb resa framåt med skygglappar för ögonen hindrar oss från att snappa upp tankar, idéer och förslag och det får inte glömmas bort vilken stor resurs patienterna är. Som vårdpersonal vet man inte alltid hur det känns att vara patient och därför måste vi vara lyhörda för allt som kan leda till förbättring av vården.